Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Kriminalvården logotyp

Gästblogg


Metoo-kampanjen har utmanat tystnadskulturen

2017-10-26

Metoo-kampanjen har utmanat tystnadskulturen

#Metoo-kampanjen har den senaste veckan dominerat nyhetsrapporteringen och samtalen på arbetsplatser och hemma. I Sverige och i många andra länder. Ingen kan väl förbli oberörd inför de många vittnesmål om allt från förklenande tillmälen, till sexuella trakasserier och mycket grova övergrepp som kvinnor runt om i världen tvingats utstå.

Det systematiska förtryck som sedan länge objektifierar och förminskar kvinnor har genom kampanjen gjorts ännu mer tydligt. Den tystnadskultur som legitimerar hur vissa män ser på och framförallt behandlar kvinnor är ett uppenbart problem. De bortförklaringar som män som misslyckats med att behandla sina medmänniskor med respekt ursäktar sig med, är häpnadsväckande naiva. Avsaknaden av tydliga avståndstaganden och passivitet hos omgivningen där och när övergreppen sker, är en förutsättning för att beteendet kan fortgå. Detta har genom #Metoo-initiativets alla vittnesmål utmanats. Det väcker hopp och beundran.

Vi kunde under våra år som pilotmyndighet i uppdraget om jämställdhetsintegrering identifiera stora utvecklingsområden vad gäller vårt sätt att arbeta. Vår verksamhet utgår från mannen som norm. Vi arbetar till stora delar med en enkönad målgrupp. Det har gjort oss enögda. Det är kanske inte så konstigt, men det är inte rätt. Vi arbetar aktivt med frågan och det råder ingen tvekan om att vi behöver ytterligare öka våra ansträngningar att erbjuda män och kvinnor straffverkställighet på lika villkor. I grunden är det en rättvisefråga.

Sexuella trakasserier, kränkningar och övergrepp förekommer i alla sammanhang. I skolan, i privata sällskap liksom på arbetsplatsen. Kriminalvården är naturligtvis inte förskonad, men hos oss ska nolltolerans råda. Reaktionerna bör vara omedelbara och tydliga. Förutom att alla former av sådana beteenden utgör ett allvarligt arbetsmiljöproblem, är det också oförenligt med vår humanistiska värdegrund. Vi ska som myndighet och som de professionella ämbetsmän vi är och förväntas vara, kunna stå upp för ett samhälle där varje individ har rätt att bli behandlad med absolut respekt och bevarad kroppslig och själslig integritet. Det är inte ett önskemål, utan ett krav. De av oss som fötts till män, behöver dessutom ta ett större ansvar. För alla kvinnors skull. Och för vår egen skull.

/Nils Öberg, GD



Kommentera inlägget

Läs mer om villkor när du lämnar kommentarer på www.blogg.kriminalvarden.se. Vi granskar alla inlägg innan de publiceras, därför kan det dröja innan du ser din kommentar.

Fredrik den 1 november 2017 14:55:06

Tystnadskulturen? Existerar den inom verket Nils?

Ida Rosengren den 2 november 2017 08:50:37

Fredrik, i texten syftar tystnadskulturen på hela samhället, men självklart är Kriminalvården en del av samhället. Vi behöver alla stå upp och bemöta sexism, trakasserier eller annat kränkande beteende. Vår myndighet är inte förskonad från den kultur vi lever i, men vi som jobbar med rehabilitering av människor har ett extra stort ansvar att föregå med gott exempel tänker jag.

Fredrik den 2 november 2017 11:13:21

Ida, att bemöta sexism, trakasserier och kränkande beteenden ser jag som en självklarhet och inte ens värt att disskutera. MEN, är det så att en tystnadskultur florerar inom verket och kanske också en stark sådan, då måste något göras! Det finns ju flera exempel på grova sexuella övertramp där anstaltsledningen valt att tysta ned det hela genom att kväva visselblåsaren.

Ida Rosengren den 3 november 2017 10:17:06

Jag känner inte till det du beskriver Fredrik, men det låter allvarligt och absolut inte hur Kriminalvården vill hantera sexism, kränkningar och övergrepp. Jag hänvisar dig till vår HR avdelning. På vår interna hemsida finns en nyhet om hur du kan komma i kontakt med dem kring dessa frågor.

Fredrik den 3 november 2017 22:32:03

Tack Ida för dina svar. Jag känner att de flesta som läser denna blogg nu blivit upplysta, och tack Nils för din tystnad!