Kriminalvården logotyp

Gästblogg


Fotot visar ett gammalt svartvitt foto på anstalten i Kalmar med vallgraven utanför.

2020-12-11

Fängelset vid vallgraven går i graven


Inlägget har följande kategorier:

1852 öppnade det nya länsfängelset i Kalmar, strategiskt byggt på ravelinen Prins Carl utanför stadens befästningsvallar runt Kvarnholmen. Nu år 2020 är det beslutat att den nära 170 år gamla anstalten ska ersättas med en ny anstalt utanför Kalmar. Det betyder att det sista av Sveriges drygt fyrtio byggda cellfängelser kommer att tas ur bruk som kriminalvårdsanstalt.

Fängelset byggdes efter den stora reformen som antogs vid riksdagen 1840–41, där det beslutades att frihetsberövande som straff i enskild cell skulle ersätta de tidigare utdömda kropps-, skam- och fästningsstraffen. Det innebar att landets usla och eländiga gemensamhetshäkten och fästningar som förvaringsplatser för brottslingar, kunde fasas ut i takt med att fler och fler nya cellfängelser kom i bruk. Kalmarfängelset blev det trettonde cellfängelset att öppnas efter bland annat dem i Linköping, Kristianstad och Gävle.

Predikanten vid cellfängelset i Kalmar är lyrisk över detta nya och citeras i ”Styrelsen över Sveriges fängelser och arbetsinrättningars” bidrag till Sveriges Offentliga statistik för året 1852:

Genom cellinrättningen är mycket vunnet. Nu är icke tillfälle för den ene fången att uppmuntra den andre att fortsätta den brottsliga levnaden. Lyckas det Predikanten att väcka någon rörelse och ingiva några beslut och föresatser hos fången att avstå från vandringen på brottets bana, så bortdunstar icke detta här, såsom i gamla fängelset, under bullret av svordomar, lättsinniga samtal, avskyvärda sånger och illvilliga hotelser. Här är en tempellik tystnad, som icke avbrytes av något, utom av de framviskade kommandoorden till de vakthavande.

Fångarna hölls isolerade dygnet runt i var sin cell utan någon som helst kontakt med varandra. De sov, intog sina måltider, gjorde sin toalett och arbetade enskilt i cellerna. Total tystnad skulle råda. En halvtimme om dagen fick de gå ut och rasta i promenadgårdar, formade som tårtbitar innanför de höga murarna. Straffet var också tänkt att fungera vårdande, då tystnaden och isoleringen skulle få dem att vända sig inåt i sig själva och börja sin mentala vandring mot ett bättre moraliskt jag. 

Detta försök till fångvård förbjöds 1945 och man gick då till vård i gemensamhet. Det innebar att de tidigare låsta celldörrarna året därefter öppnades för samtliga intagna under dagtid. I realiteten blev landets cellfängelser därmed obrukbara utifrån syftet med den nya fångvårdsreformen. Det saknades ju både gemensamhetsutrymmen och lokaler för arbetsdrift. Men efter omfattande ombyggnationer i flera omgångar har anstalten i Kalmar kunna bedriva god kriminalvård fram till våra dagar.

Fotot inifrån anstalten visar med pilar det fönster i cellkorridoren som Clark Olofsson försökte spränga sönder och den cell som han bodde i.  Bilden är tagen ur Polisens förundersökningsprotokoll beträffande ”Rånöverfall med tagande av gisslan vid Sveriges Kreditbank, Norrmalmstorg i aug 1973”.

Fängelset har sedan 1852 haft varierande upptagningsområden och typ av klienter. Dess centrala placering i staden har också under alla dessa år berört, samt skapat engagemang för och emot dess existens. Som allra mest uppmärksammat blev dock anstalten i augusti 1973 då Janne Olsson klev in i Svenska Kreditbankens lokaler på Norrmalmstorg i Stockholm och tog bankens personal som gisslan. Han hade avvikit från en permission som internerad på Kalmarfängelset. Där hade han suttit samtidigt med Clark Olofsson som misslyckats med sitt rymningsförsök - att spränga sig ut från anstalten. Clark flyttades därför av säkerhetsskäl till anstalten i Norrköping men mitt under pågående gisslandrama kräver Janne Olsson att Clark ska föras med polistransport till Norrmalmstorg. Det som följde sen har gått till historien som ett av vårt lands mest uppmärksammade brott - Norrmalmstorgsdramat.

/Katarina Kallings, antikvarie vid Sveriges Fängelsemuseum

Bilden i topp visar anstalten. Från Ahlberg, Nils: Fängelser i Sverige – Kulturhistorisk inventering av äldre kriminalvårdsanstalter. Riksantikvarieämbetet, 1985.

Läsa mer om den nya anstalten som ska byggas utanför Kalmar.

Tips: Se filmen Lästa nycklar (öppnas i nytt fönster) där Katarina Kallings berättar om fejkade nycklar som använts vid rymningar från anstalten i Kalmar.

 

Kommentera inlägget

Läs mer om villkor när du lämnar kommentarer på blogg.kriminalvarden.se samt villkor gällande personuppgifter. Vi granskar alla inlägg innan de publiceras, därför kan det dröja innan du ser din kommentar.