Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Kriminalvården logotyp

Häktes- & anstaltsbloggen


Vårens handledning är igång

2017-01-26

Vårens handledning är igång

Handledning är en möjlighet till eftertanke och reflektion. Som för många andra psykologer som arbetar i Kriminalvården så ingår det i mitt arbete på Häktet Göteborg att handleda andra.

För mig var detta en ny arbetsuppgift när jag började arbeta här för fyra år sedan och jag kände mig ganska nervös i början, samtidigt som jag tyckte att det var väldigt spännande. När jag arbetat här i ett år fick jag möjlighet att gå en handledarutbildning på Institutionen för socialt arbete som hette ”Handledning i psykosocialt arbete” och sträckte sig över tre terminer. Även om många av föreläsningarna i ämnet var intressanta, så var den klart största behållningen att varannan tisdag eftermiddag under ett och ett halvt år i grupp få handledning på handledning, ett inslag som kallades ”Superhandledning”. Vi var sex stycken i gruppen och handledde i från Malmö i söder till Östersund i norr och inom så skilda områden som förskola, skola, palliativ vård, hemtjänst, behandlingshem och kriminalvård. Att få lyssna till deras erfarenheter, framgångar och tillkortakommanden och samtidigt få dela med mig av mina egna var en erfarenhet som utvecklade mig mycket och som gjorde mig tryggare som handledare, samtidigt som det fick mig att också våga utmana mig själv i arbetet. Det fanns mycket värme, trygghet och stöd i denna grupp och det är någonting som jag strävar efter att skapa även i de grupper jag själv handleder.

I måndags startade vi igång handledningen igen efter jul och nyårsuppehållet. Först ut var två av våra gemensamhets avdelningar C81 och C82. Dagen efter var dags för fyra av våra krisstödjare att få handledning och det är dem ni kan se på bilden ovan. Att skapa tid och utrymme för handledning i en verksamhet som ständigt pågår är inte alltid en enkel sak. Det händer ibland att handledningen får ställas in på grund av att det är för kort om personal. Sedan är det oftast så att personalen går direkt från arbetet på avdelningen till att sätta sig i handledning, en del kommer några minuter sent, med andan i halsen, på grund av att den som skulle lösa av var sen. De första fem tio minuterna av handledningssession blir ett inväntande av att alla skall komma dit och hitta sin plats. Det blir en stund av småpratande, där stämningen oftast är god, istället för att vara på avdelningen med ständigt pågående arbetsuppgifter så finner de som skall handledas sig sittande ner, ansikte mot ansikte med sina kollegor, i ett rum där dörren stängs, inga klienter i närheten och det är dags att skruva ner ljudet på sin rakel. Efterhand lägger sig småpratet, jag brukar låta det få lite utrymme då det är min känsla att det fyller en funktion i övergången från det aktiva arbetet på avdelningen där tempot oftast är högt, till att sitta ner och prata om samma arbete. Småpratet blir en nedvarvning och öppnar upp för det mer strukturerade samtal som handledningssessionen sedan övergår i.

Det finns en hel del att hitta i litteraturen om hur en bra handledare skall vara och här kommer några av de punkter som tas upp: Flexibilitet att kunna röra sig mellan teoretiska begrepp och en praktisk tillämpning av en mängd olika interventioner och metoder, Tillgång till många perspektiv att kunna se samma situation ur flera synvinklar, Baskunskaper om den disciplin som den handledde tillhör i mitt fall Kriminalvården, Förmåga att arbeta transkulturellt, Förmåga att hantera och härbärgera ångest och oro, både sin egen och de handleddes, Öppenhet för att lära sig nya saker, både av den handledde och av de oväntade situationer som dyker upp, Lyhördhet för problem i den större kontexten, som påverkar klientarbetet och handledningsarbetet, Förmågan att handskas med makt, utan att vara förtryckande och slutligen Humor, ödmjukhet och tålamod. Så nu vet ni som blir handledda av mig vad jag borde försöka leva upp till. 

För min egen del känns samtliga punkter viktiga att jag som handledare är medveten om och strävar mot i mitt arbete. På något sätt känns ändå de tre sista egenskaperna som de allra viktigaste. De är nämligen min bestämda åsikt att med humor, ödmjukhet och tålamod kommer jag långt oavsett vilket arbete det gäller, oavsett om det rör sig om handledning, terapier eller att hålla i utbildningar. Humor är mycket viktigt, ingenting löser upp spänningar och nervositet som ett gott skratt som får magmusklerna att jobba. Ödmjukhet och respekt gentemot personal och det fantastiska arbete som görs, ett arbete som många gånger kan vara svårt på ett känslomässigt plan. Ödmjukhet och respekt mot de klienter jag möter i samtal, så många som har genomgått så mycket i livet men som ändå bär på en vilja och ett hopp om ett annat liv, ett liv utan kriminalitet och droger, ett liv med hela i stället för trasiga relationer. Och slutligen tålamod. Tålamod med att handledningssessioner blir inställda, vi tar nya tag nästa gång, tålamod med klientsamtal som inte blir av, då ett polisförhör eller advokatbesök kommer emellan, det är viktiga delar av klientens rättsprocess, jag kommer tillbaka senare och ser om vi kan ha samtalet då. Tålamod med att en arbetsdag på häktet Göteborg sällan blir som jag planerat. Det är ju faktiskt en av de saker jag gillar mest med mitt arbete här, ingen dag är den andra lik.

Vi hörs!
Sofia Boman

Kommentera inlägget

Läs mer om villkor när du lämnar kommentarer på blogg.kriminalvarden.se. Vi granskar alla inlägg innan de publiceras, därför kan det dröja innan du ser din kommentar.

Susanne Wejletorp den 27 januari 2017 21:04:15

Ååå, Sofia! Så fint och bra skrivet! Det är så jag minns att det var att jobba där, ett av mina roligaste jobb! Ska bli kul att följa din blogg!