Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Kriminalvården logotyp

Häktes- & anstaltsbloggen


Klienten som lärde sig surfa på häktet

2018-08-24

Klienten som lärde sig surfa på häktet

Att försöka stoppa känslorna från att komma, är som att försöka stoppa vågorna som sköljer in över stranden, en omöjlighet, det går inte.

Klienter som kommer till psykologsamtal bär på en önskan om att få hjälp att hitta ett mer funktionellt sätt att hantera sina känslor på. Många av dem har under väldigt långt tid lagt all sin energi på att undvika svåra tankar och känslor. För att lyckas med detta undvikande använder många alkohol, narkotika och olika typer av läkemedel, som ett sätt att försöka självmedicinera bort det som känns jobbigt. Detta är kanske något som hjälper i stunden, men som får förödande konsekvenser på lång sikt. Det leder ofta till en försämrad fysisk och psykisk hälsa och svårigheter i nära relationer till andra människor. I vissa fall leder det i förlängningen till kriminalitet, utanförskap och i värsta fall en för tidig död.

I början av sommaren tog jag över samtalskontakten med en klient i tjugoårsåldern efter att en av våra psykologkandidater avslutade sin praktik hos oss. Kandidaten överlämnade bland annat med orden att detta var en klient som var mycket motiverad till att få prata med psykolog och som var angelägen om att förändra sin livssituation. Men det var även så att klienten hade uttryckt att isoleringen tärde mycket på hans mående, att han upplevde att han kände sig mer och mer rastlös och irriterad. Jag hann bara träffa klienten vid ett tillfälle innan jag skulle gå på några veckors semester och vi satt och pratade i nästan två timmar. Klienten berättade att han fram tills för tre år sedan aldrig hållit på med droger och kriminalitet, utan idrott och framförallt fotboll var hans stora intresse. Detta intresset var så stort att han trots att ett flertal av hans gamla barndomskamrater gått med i kriminella gäng, lyckades han hålla sig borta från det livet. Men så fick han en så pass allvarlig skada på ena knät att han blev tvungen att helt ta ett uppehåll i fotbolls spelandet och han hade även svårt att utöva andra sporter. I början hoppades klienten att skadan snabbt skulle läka, men vid ett läkarbesök fick han det tuffa beskedet att han förmodligen aldrig mer skulle kunna spela fotboll i någon större utsträckning igen. Klienten berättade att detta gjorde honom helt förkrossad och väldigt nedstämd, men han valde att inte prata med någon om det. Han ville inte vara en belastning, varken för sin familj eller sina vänner, därför höll han upp en glad mask och låtsades att allting var bra. Men nedstämdheten höll i sig och snart började han använda cannabis för att döva ångesten och de svåra känslorna och han kände sig hela tiden väldigt ensam. Det ena ledde till det andra, en negativ nedgående spiral som tillslut ledde till att han några år senare hamnade på häktet för första gången i sitt liv.

Men nu kände klient att han ville förändra sitt liv och han ville hitta ett nytt sätt att kunna hantera sina negativa tankar och känslor, han ville inte längre behöva fly från dem. Under tiden klienten hade kontakt med psykologkandidaten hade han efter att sett ett program på tv om meditation och medveten närvaro lyft frågan om detta kanske kunde vara något för honom. Att prova att meditera som ett sätt att vara i stunden, ett sätt att bygga kapacitet för att hantera hur saker och ting känns just nu. Psykologkandidaten hade inte varit sen att haka på klientens idé och vid nästa tillfälle som det sågs hade han med sig lite olika meditationsövningar till klienten. När jag sedan träffade klienten berättade han att han försökte meditera, att det hade varit mycket svårt i börja och att han flera gånger varit nära att ge upp, men tack vare uppmuntran från psykologkandidaten under deras veckovisa samtal, att ändå fortsätta, så tyckte klienten nu att det gick lite lättare. I likhet med kandidaten uppmuntrade jag klienten att fortsätta med meditationen även under de veckor jag skulle vara borta på semester, att han trots att det fortfarande kändes svårt och han som han sa bara klarade av att sitta kortare stunder, så lät det ändå som något som hjälpte honom åt rätt håll.

När jag kom tillbaka några veckor senare var det en betydligt lugnare och gladare klient som jag träffade. Han berättade att han hade kämpat på med sina meditationsövningar och att han nu ibland kunde sitta uppemot fyrtio minuter i sträck och det kändes inte alls lika svårt som tidigare. Klienten sa att precis som tidigare hade han emellanåt svårt att hålla fokus på andningen, att vara i nuet, jobbiga tankar och känslor som kom och ville ha uppmärksamhet. Men sa klienten den stora skillnaden är att nu accepterar jag att dessa tankar och känslor kommer, jag ger dem plats, de får vara där och då försvinner de efter en stund av sig själva. Klienten sa att han tidigare hade kämpat emot känslorna, gjort alltför att de skulle försvinna samtidigt som han tyngts ner av tankar om att han var en dålig människa för att han inte bara kunde vara glad. Klienten tillade också att han inte trodde att han skulle ha börjat meditera om det inte var för att han var häktad, på utsidan fanns alltför många möjligheter att fly undan känslorna. Men nu kände han att han inte längre hade ett behov av att fly.

Att acceptera svåra tankar och känslor är något som alla människor får kämpa med i större eller mindre utsträckning under olika perioder i livet och detta är på inget sätt en enkel sak, jag vet, jag kämpar också. Men att försöka stoppa känslorna från att komma, är som att försöka stoppa vågorna som sköljer in över stranden, en omöjlighet, det går inte. Även om vi skulle lyckas fly undan känslorna och tankarna tillfälligt genom att ägna oss åt något annat, så kommer det i långa loppet att få negativa konsekvenser för oss själva och för människor runtomkring oss. Så även om det många gånger är svårt, väljer jag i likhet med klienten att surfa på känslovågorna i stället för att försöka stoppa dem och det hoppas jag att ni också kan göra.

Med vänlig hälsning Sofia Boman

Kommentera inlägget

Läs mer om villkor när du lämnar kommentarer på blogg.kriminalvarden.se. Vi granskar alla inlägg innan de publiceras, därför kan det dröja innan du ser din kommentar.