Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Läs mer om cookies och hur vi skyddar dina personuppgifter.

Utlandsbloggen


2019-04-15

Waayo?

Ett av de första somaliska orden jag lärde mig var waayo. Likt mina barn när de var små upprepade ordet varför tills min ork att förklara varför russin är bruna och om vi är rymdvarelser, tröt, så plågar jag dagligen vår chaufför Abdi med en massa waayo.

Det betyder varför och är inte helt olikt engelskans why, det är bara att lägga till ett o på slutet. Abdi har dock ett helt annat tålamod än jag någonsin haft och svar snällt på alla mina waayo. Svar på sådant som är trivialiteter för honom, men en helt ny värld för mig.

Jag tror att en god förutsättning för att trivas i nya sammanhang är att en är nyfiken på andra människor, kulturer och livet i allmänhet. Det finns så mycket jag inte vet något om och det finns så många människor och öden jag ännu inte mött. Min nyfikenhet har genom åren bland annat drivit mig till att försöka förstå vad andra säger när de pratar ett språk jag inte kan. Det har dessvärre resulterat i att jag förstår lite av många språk, men till fullo endast behärskar ett fåtal.

Varje morgon lär Abdi mig ett nytt ord, sedan tragglar jag ordet hela vägen till fängelset och sedan på nytt när vi åker hem. Abdi har minst sagt en ängels tålamod. Vissa av uttalen är svåra, jag sitter där och tränar gutturala ljud och han korrigerar. För att behärska en fullgod konversation på ett annat språk behövs ett ordförråd på omkring 3000 ord, det innebär att i den här takten skulle det ta mig ca 8 år till innan jag kan föra en vettig dialog. 

Förutom språket så finns det så mycket annat som är intressant. En dag satt jag i administrationen på fängelset för att lära mig programmet de använder när de registrerar nya intagna i databasen. Vi gick igenom ruta för ruta. Jag noterade att de bland annat skriver in den intagnes namn, mamma och klan. Mycket längre än så kom vi inte den dagen, jag hade för många följdfrågor på enbart dessa tre områden och ju mer jag frågade, desto mer förstod jag hur lite jag vet.

Somaliland är en före detta engelsk koloni. Här har länge använts engelska och arabiska som skriftspråk, först 1972 fick Somalia fick ett eget officiellt alfabet. Det bygger på latinska bokstäver, men där vissa bokstäver eller bokstavskombinationer är en symbol för ljud som är snarlika de som används i arabiska.

 

Qubo betyder sköldpadda på somaliska. 

 

I databasen skrivs namnet på den intagne två gånger, samma person, men två olika stavningar, en somalisk stavning och sedan en engelsk stavning. När och varför de använder sig av vilken är jag inte helt hundra på, men jag tror att de använder den somaliska när de vänder sig till en somalier och engelsk om det finns en internationell koppling. Detta ställer emellanåt till det. Kriminalvårdarna är registrerade i det nationella systemet med en somalisk stavning, men när vi får listor på kursdeltagare, då har Huvudkontoret ansträngt sig med att skriva engelsk stavning, sedan fyller deltagarna i sitt namn på närvarolistor och då stämmer inte namnet med den stavningen vi skrivit.

Om en använder sig av somalisk stavning, då uttalas bokstaven X som H. På pappret kan det stå namnet Hamse och men kursdeltagaren har skrivit Xamse, då gäller det att förstå att det är samma person och registrera rätt.

Jag frågade varför de endast registrerar den intagnes mamma som närmast anhörig och fick till svar att pappans namn har de redan och så pekade fängelsepersonalen på den intagnes namn. I Somalia får ett barn sin pappas samt sin farfars förnamn som efternamn. Det låter kanske komplicerat men det är det inte. Om Pers pappa heter Mats och Mats pappa heter Erik, då heter Per, Per Mats Erik. Om Per får en dotter och döper henne till Fia, då heter Pers dotter Fia Per Mats.

Det innebär att en endast behöver kunna sitt eget namn och sin farfarsfars namn för att känna till namnen på sex generationer i sin släkt. När en kvinna gifter sig, då behåller hon sitt namn, därmed kan en inte avläsa moderns namn i den intagnes namn och följaktligen skriver de in det.

Vidare har de flesta somaliska män ett smeknamn som läggs till namnet, en kan få ett smeknamn eller så kan en ärva det från sin pappa. Dessa smeknamn bygger oftast på noterbara fysiska avvikelser eller på egenskaper förknippade med personen. Vi har en vakt på området som heter San Dere, det betyder långnäsan, en anställd presenterar sig som Gafoti, det betyder kort, tjock och ful. Vår ena chaufför kallas Ajon, det betyder han som ser allt och den andra kallas för Adore, det betyder han som är blek.

Jag har försökt förstå om detta är något som en kan uppleva som jobbigt eller traumatiserande men har mötts av oförstående ansikten och svar som att en ser ju ut som en gör och det är bara att acceptera. Däremot kan en känna sig något osedd om en inte fått ett smeknamn en kan lägga till sitt namn. Men som sagt, detta gäller endast män.

Klan, de skriver in klantillhörighet i databasen när någon blir inskriven. Begreppet klan behöver nog en helt egen blogg, så det kommer jag inte att utveckla vidare just nu. Men om en döms till böter eller skadestånd, då är det klanen som betalar och det är en av anledningarna att de skriver in det.

 

/Karin Hagman
Utlandsstationerad i Hargeisa, Somaliland

Kommentera inlägget

Läs mer om villkor när du lämnar kommentarer på blogg.kriminalvarden.se samt villkor gällande personuppgifter. Vi granskar alla inlägg innan de publiceras, därför kan det dröja innan du ser din kommentar.

SVARA Linus Libassi den 20 juli 2019 14:53:10

Oerhört intressant inlägg och jag kan tänka mig din yrkesmässiga nyfikenhet. Blogginlägget om klaner ser jag fram emot om det någonsin kommer. Bra jobbat där nere!