Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Läs mer om cookies och hur vi skyddar dina personuppgifter.

Kriminalvården logotyp

Utlandsbloggen


2019-01-18

Ny bloggare från Somaliland

För tre år sedan hade jag förmånen att bli antagen till Kriminalvårdens utlandsförberedande utbildning, UnPriPoC (United Nations Prison and Probation Officers Course). Den första april 2018 var det äntligen dags för avfärd, jag hade blivit erbjuden ett uppdrag för UNODC (United Nations Office for Drugs and Crime) i Hargeisa, Somaliland.

Den två veckor långa UnPriPoC kursen hade varit stimulerande med ett för mig väl anpassat och omväxlande program, praktik och teori om vartannat. Ungefär hälften av deltagarna kom från Sverige, övriga kom från resten av världen, majoriteten från olika delar av Afrika. Kursen och dess deltagare stärkte min nyfikenhet och längtan efter att jobba utomlands.

Efter kursen skrevs vi upp på FN:s rosterlista. Jag har inte stått på någon roster tidigare, de enda sammanhangen där jag hört ordet roster innan, är i hockey och vi fick veta att det kunde ta olika lång tid att få ett utlandsuppdrag, för några går det snabbt, andra får vänta några år och det kunde också hända att en aldrig kommer iväg.

För mig tog det några år och nu var det äntligen dags. Jag var redo att åka samma dag jag fick meddelandet, men det återstod vissa praktikaliteter, så som läkarundersökning, provtagningar av sjukdomar som jag trodde förpassats till historieskrivningen, vaccinationer, e-kurser, blanketter och förberedande samtal. Det gick bra, jag är frisk, har inte syfilis och är numera vaccinerad mot rabies.

Vi var fem stycken som samtidigt skickades ut på uppdrag, en skulle till Nairobi för att jobba på UNODC:s kontor som är förlagt i FN-kvarteren, två skulle till Puntland för att jobba som mentorer på Garowefängelset och jag och en kollega skulle till Somaliland. Efter förberedelserna i Sverige åkte vi den första april till Kenya för att delta i FN:s förberedande säkerhetsutbildning som kallas SSAFE.

Jag lämnade ett ruggigt Sverige med väskorna fyllda med allehanda förnödenheter som jag tipsats om, myggspray, magsjuketabletter, kängor, merinoullstrumpor och sjalar i olika storlekar och färger och så ett duntäcke, eftersom jag förvarnats om att nätterna kunde vara kyliga. Veckan innan avfärd ägnades åt att väga väskor, stryka onödigheter från packlistan, fjärma emballage på allt som bara var möjligt för att på så vis få med en extra dosa snus eller skisshäfte. Aldrig tidigare har jag varit så noga med att fylla mina väskor så på pricken med den tillåtna maxvikten, två väskor 23x23 kilo.

SSAFE:n var förlagd i ett vackert, grönt och lummigt område utanför Nairobi som heter Karen. Kursens upplägg var snarlikt UnPriPoc och det blev en bra repetition på det jag gjort några år tidigare. Min kollega som också skulle till Somaliland åkte därefter hem för att ansluta några månader senare.

Den 12 april steg jag på planet i Nairobi med destination Hargeisa, en mellanlandning i Addis Abeba. Jag skulle ljuga om jag säger att jag inte var nervös och både en och två gånger funderade över vad jag gett mig in på. Skulle jag klara detta, vad kan jag tillföra, skulle deras världsbild bli en utmaning för min världsbild och hur skulle de mottaga att jag som kvinna stiger in i deras fängelse som är dominerat av män.

Jag hade under förberedelserna fått veta att jag i Somaliland, när jag vistas utanför bostadsområdet, skall täcka håret. Under mellanlandningen i Addis Abeba gick jag till damtoaletten med medhavd sjal. I ett dunkelt sken i en dimmig spegel försökte jag febrilt få sjalen att täcka håret. Jag snodde den på alla möjliga sätt, men hur jag än gjorde tenderade den att glida bak och blotta hälften av mitt hår.

Sedan klev jag på planet till Hargeisa och betraktade förundrat ökenlandskapet som bredde ut sig under planet. Det var en trivsam stämning på planet, somalierna pratade varandra som om de var vänner sedan innan, det ingav lugn, det var som om de var på väg till ett ställe som de trivs på och det frambringade en känsla av att det här kommer att bli bra. Det blev det.

För den som undrar, jag har tillsvidare inte haft användning av varken myggstift, magsjuketabletter, kängor eller merinoullsstrumpor, däremot är jag lika belåten över mitt val att släpa med mig ett duntäcke när jag lägger mig om kvällen och jag har blivit betydligt snitsigare på att linda sjal runt huvudet.

/Karin Hagman

Faktaruta

UnPriPoc (United Nations Prison and Probation Officers Course) är en internationell kurs utvecklad av svenska Kriminalvården. Den ger grundläggande kunskaper om FN och ger förståelse för de komplexa utmaningar som kommer med uppbyggnaden av kriminalvård i tidigare konfliktdrabbade områden. Personalen får dessutom en grundläggande säkerhetsmedvetenhet, praktisk erfarenhet av radiokommunikation och andra praktiska färdigheter för användning ute i fält.

UNODC (United Nations Office for Drugs and Crime) Assisterar FN med att koordinera inbördes relaterade frågorna om olaglig handel med och missbruk av droger, brottsförebyggande och straffrättsliga frågor, internationell terrorism och politisk korruption. Syftar på lång sikt för att bättre kunna utrusta regeringar för att hantera frågor om drog, brottslighet, terrorism och korruption.

Somaliland är en självutropad stat i östra Afrika Somalia med Hargesia som huvudstad. Landet Somaliland saknar helt internationellt erkännande och betraktas internationellt som en del av Somalia.  

Puntland är sedan 1998 en självstyrande region i Somalia, beläget på Afrikas horn. 

Kommentera inlägget

Läs mer om villkor när du lämnar kommentarer på blogg.kriminalvarden.se samt villkor gällande personuppgifter. Vi granskar alla inlägg innan de publiceras, därför kan det dröja innan du ser din kommentar.

SVARA Jeanette Tano Rova den 19 januari 2019 09:56:19

Det är inte varje dag man vill/kan uttala orden: "Rätt person på rätt plats!" , men ack så rätt det känns nu när vi har dig, klokaste Karin som representant för svensk Kriminalvård på plats i Somaliland. Nu Karin, nu kommer du till din fulla rätt, till skillnad från ”kom-och-gå”-stressen som t ex fanns när våra yrkesvägval möttes! Din drivkraft och envishet samt din sociala förmåga får sannolikt bästa utrymmet att fortsätta utvecklas i ditt nuvarande uppdrag. Oj, vad månne detta resultera i? Ser så fram emot att följa dig här men också i dina framtida uppdrag! Varma lyckoönskningar till en fortsatt fantastisk tid! Kram från Jeanette, stolt f d

SVARA Nickie Snäll den 19 januari 2019 01:56:31

Hej Karin. Vad roligt att du delar med dig . Jag skall med glädje och förväntan ta del av det du berättar och önskar dig lycka till i ditt arbete. Med vänliga hälsningar Nickie Snäll poet, författare, upphovsman